Förstorad prostata betyder att prostatakörteln har vuxit så mycket att den trycker på urinröret. Det gör det svårare att kissa: strålen blir svagare, det tar tid att komma igång och du behöver gå på toaletten oftare, ofta även på natten. Tillståndet kallas godartad prostataförstoring eller benign prostatahyperplasi (BPH) och är inte cancer.
Godartad prostataförstoring är vanligast hos män över 60 år. Enligt 1177 har ungefär varannan man över 60 en förstorad prostata, och fyra av fem över 80. Långt ifrån alla får besvär, och den som får det kan oftast få hjälp med läkemedel, värmebehandling eller operation. Nedan går vi igenom symtomen, när du ska söka vård, hur utredningen går till och vilka behandlingsalternativ som finns.
Vad är godartad prostataförstoring?
Prostatan är en körtel som sitter alldeles under urinblåsan och omger den övre delen av urinröret. Den ingår i det manliga könsorganet och bildar en vätska som blir en del av sperman. Prostatan kan börja växa redan i 30-årsåldern, men symtomen brukar inte märkas förrän runt 60.
När prostatan växer kan den klämma ihop urinröret. Blåsan måste då arbeta hårdare för att tömmas, och med tiden blir blåsmuskeln starkare och överaktiv. Därför handlar besvären både om att tömma blåsan och om att hålla urinen.
Det medicinska namnet benign prostatahyperplasi betyder godartad tillväxt av prostatavävnad. Internetmedicin beskriver att det bildas små godartade knutor av körtelvävnad och muskulatur i prostatan, och att i 80-årsåldern har ungefär 90 procent av alla män sådana förändringar i mikroskopet.
Symtomen vid godartad prostataförstoring
Symtomen vid godartad prostataförstoring delas in i två grupper. Bara ungefär hälften av dem som har en förstorad prostata får symtom.
| Tömningssymtom | Lagringssymtom |
|---|---|
| Svag stråle när du kissar | Du behöver kissa oftare |
| Svårt att komma igång | Du kissar små mängder åt gången |
| Strålen avbryts en eller flera gånger | Du går upp och kissar på natten |
| Du måste trycka på för att tömma urinblåsan | Plötslig kissnödighet |
| Känslan att blåsan inte är tömd | Urinläckage när det blir bråttom |
| Efterdropp |
Det är oftast lagringssymtomen som stör vardagen mest. Att alltid behöva ha nära till en toalett, planera bilresor efter rastplatser eller gå upp flera gånger varje natt påverkar sömnen och livskvaliteten. En förstorad prostata kan också göra det svårare att få eller behålla stånd.
Storleken säger inte allt. En liten prostata kan ge svåra symtom, medan en kraftigt förstorad prostata inte behöver ge några besvär alls.
Vad kan orsaka förstorad prostata hos män?
Det är oklart varför prostatan blir förstorad. Risken ökar med åldern, och de manliga könshormonerna spelar in. Körtelcellernas tillväxt är beroende av testosteron, som i prostatan omvandlas till det mer potenta hormonet dihydrotestosteron. Det är just den omvandlingen som en av läkemedelsgrupperna bromsar.
Samma symtom kan också orsaka andra sjukdomar. Överaktiv blåsa, förträngning i urinröret, urinvägsinfektion och neurologisk sjukdom som Parkinsons sjukdom, MS eller stroke kan ge liknande besvär. Ibland beror symtomen på prostatacancer, och därför ska besvären alltid utredas.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du har symtom som kan bero på prostataförstoring. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp att bedöma symtomen.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har mycket ont i magen och svårt att kissa. Är det stängt ska du söka vård på en akutmottagning. Det kan vara urinstämma, alltså att det inte går att kissa alls.
Hur utreds förstorad prostata?
Läkaren frågar om dina besvär, andra sjukdomar, läkemedel och livsstil. Sedan följer en undersökning:
- Prostatakörteln känns av med ett finger i ändtarmen. Det går fort och gör sällan ont.
- Ultraljud av urinblåsan visar hur mycket urin som blir kvar efter att du har kissat.
- Urinprov visar om du har en urinvägsinfektion.
- Blodprov visar PSA-värdet och hur njurarna fungerar. PSA kan vara förhöjt både vid prostataförstoring, urinvägsinfektion och prostatacancer.
- Egna mätningar: du skriver upp hur ofta och hur mycket du kissar, och fyller i ett frågeformulär om besvären.
Hittar läkaren tecken på sjukdom i prostatan får du träffa en urolog, en specialist på njurar, urinvägar och det manliga könsorganet. Där kan det bli aktuellt med urinflödesmätning (tar ungefär 15 till 20 minuter), ultraljud av prostatan via ändtarmen, cystoskopi med en smal kamera i urinröret eller magnetkamera för att utesluta prostatacancer.
Behandling av förstorad prostata
Behandling behövs bara om du har besvär. Besvären kan minska av sig själva, även om prostatan inte minskar i storlek. Har du lätta till måttliga symtom och inga komplikationer brukar läkemedel vara första steget.
Behandling med läkemedel
Två läkemedelsgrupper används mest:
- Alfareceptorblockerare får musklerna i prostatan och blåshalsen att slappna av. Urinflödet ökar och symtomen minskar med omkring 30 procent enligt Internetmedicin. Effekten kommer inom några dygn. Vanliga biverkningar är nästäppa, yrsel och trötthet.
- 5-alfa-reduktashämmare minskar prostatans volym med upp till 20 till 30 procent, men full effekt kommer först efter ungefär sex månader. De fungerar bara när prostatan är tydligt förstorad.
Läkemedlen kan kombineras för bättre effekt. Har du samtidigt erektil dysfunktion finns läkemedel som hjälper mot båda besvären.
Operation
En operation kan hjälpa om du har svårt att kissa eller tömma blåsan och läkemedel inte räcker. Den vanligaste kirurgin är TUR-P, transuretral resektion av prostata, där läkaren går in genom urinröret och hyvlar bort en del av prostatan. Ingreppet kan också göras med laser, vilket minskar risken för blödning.
Är prostatan mycket stor kan kirurgen i stället operera genom ett snitt under naveln och ta bort de förstorade delarna. Efter operationen har du en kateter i urinblåsan i upp till sju till tio dagar, och det är vanligt att vara sjukskriven två till fyra veckor. Det är ovanligt att förmågan att få stånd försämras. Däremot får många efter TUR-P så kallad torr utlösning, där sperman går bakåt in i blåsan.
Värmebehandling och PAE
Prostatan kan också behandlas med värme från mikrovågor eller vattenånga. Behandlingen görs genom urinröret med lokalbedövning och tar 30 till 60 minuter. Efter mikrovågor har du kateter i ungefär tre veckor, efter ångbehandling behövs det sällan.
PAE, prostataartärembolisering, innebär att en röntgenläkare blockerar blodflödet till prostatan via ett blodkärl i ljumsken. Prostatan krymper och besvären minskar.
Kateter
Kan du inte kissa alls behöver urinen tömmas ut genom en kateter. Det används i väntan på behandling eller efter en operation, och det finns katetrar du kan sköta själv.
Komplikationer som kan påverka urinblåsan och njurarna
Långvariga svårigheter att tömma urinblåsan kan leda till komplikationer:
- Upprepade urinvägsinfektioner när blåsan aldrig riktigt töms.
- Blåssten när kristaller i kvarvarande urin klumpar ihop sig.
- Överrinningsinkontinens, där en uttänjd urinblåsa läcker urin i små skvättar.
- Urinstämma, då det inte går att kissa alls. Det ger mycket ont i magen och kräver akut hjälp.
- Njursvikt på lång sikt, eftersom trycket från en ständigt full blåsa påverkar njurarna.
- Blod i urinen från prostatans blodkärl.
Dessa allvarliga komplikationer är också skäl till operation när de uppstår.
Vad kan du göra själv för att kissa lättare?
Behöver du ofta gå upp på natten kan det hjälpa att dricka mindre på kvällen. Har du svårt att tömma blåsan kan du prova trippelvattenkastning: kissa igen några minuter efter att du har kissat, och en tredje gång om det kommer mer. Skriv gärna upp hur ofta du går på toaletten innan läkarbesöket, det gör utredningen enklare.
Frågor om BPH: är förstorad prostata farligt?
Godartad prostataförstoring är inte cancer och ökar inte risken för prostatacancer. En operation påverkar inte heller cancerrisken. Besvären kan ändå bli allvarliga om blåsan inte töms, så symtom som förvärras ska alltid tas upp med läkare.
