Prostata, eller prostatakörteln, är en körtel ungefär lika stor som en valnöt som sitter strax under urinblåsan och omsluter den övre delen av urinröret. Den bildar en del av sädesvätskan. Prostatan växer ofta med åldern, vilket är förklaringen till att många äldre män får svårare att kissa.
De tre vanligaste besvären är godartad prostataförstoring, inflammation (prostatit) och prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige. Nedan går vi igenom hur prostatan fungerar, vilka symtom du ska reagera på, hur PSA-provet och undersökningarna går till och vilken behandling som finns.
Vad är prostatan och var sitter den?
Prostatan kallas på svenska även blåshalskörteln. Den ligger under urinblåsan, framför ändtarmen, och omsluter urinröret som en kraftig ring. Runt körteln finns bindväv som kallas prostatakapseln. Ejakulationskanalerna passerar genom prostatan innan de mynnar i urinröret.
Eftersom urinröret går rakt genom körteln påverkar prostatans storlek direkt hur lätt det är att kissa. Det är också därför läkaren kan känna på prostatan med ett finger via ändtarmen.
Hur ser en normal prostata ut och hur stor är den?
En normal prostata är omkring 15 till 30 kubikcentimeter, ungefär som en stor kastanj. Storleken kan mätas med ultraljud eller magnetkamera. Hos de flesta män med godartad prostataförstoring är prostatan 30 till 90 kubikcentimeter, och i sällsynta fall kan den växa till över 200 kubikcentimeter. Prostatans tillväxt stimuleras av det manliga könshormonet testosteron, som du kan läsa mer om i vår genomgång av testosteronbrist hos män.
Vad gör prostatan? Så påverkar den sädesvätskan
Prostatans uppgift är att bilda och avge ett tunnflytande, milt basiskt sekret som blandas med spermierna vid utlösning. Enligt Wikipedia utgör vätskan normalt 20 till 30 procent av spermans volym. Den neutraliserar slidans sura miljö, vilket förlänger spermiernas livslängd.
Prostatan innehåller också glatt muskulatur som hjälper till att pressa ut sädesvätskan vid utlösning. I körteln bildas dessutom PSA, prostataspecifikt antigen, ett protein som finns i hög halt i sädesvätskan. Små mängder läcker ut i blodet, och det är det som mäts med ett PSA-prov.
De vanligaste sjukdomarna relaterade till prostata
| Sjukdom | Vad det är | Typiska symtom |
|---|---|---|
| Godartad prostataförstoring | Prostatan växer och trycker på urinröret, inte cancer | Svag stråle, kissa ofta, kissa på natten |
| Prostatit | Inflammation i prostatan, bland annat av bakterier | Beror på orsaken, kan ge förhöjt PSA |
| Prostatacancer | Elakartad tumör, oftast i körtelns yttre del | Ofta inga symtom i tidigt skede |
Prostatit är ganska vanligt och kan ha olika orsaker. Det finns också en kronisk form utan bakterier som kallas kroniskt bäckensmärtsyndrom.
Förstorad prostata: symtom och orsaker
Godartad prostataförstoring, eller benign prostatahyperplasi (BPH), är vanligast hos män över 60 år. Orsaken är att prostatan växer och förändras med stigande ålder, så att den klämmer ihop urinröret. Symtomen enligt 1177:
- strålen är svagare och det är svårt att komma igång att kissa
- känslan av att urinblåsan inte är helt tömd
- strålen avbryts en eller flera gånger
- du behöver kissa oftare, även på natten
- det läcker urin när du plötsligt blir kissnödig.
Förstoringen ökar inte risken för cancer. Läs mer om läkemedel, operation och andra behandlingsalternativ i artikeln om förstorad prostata och BPH.
Prostatacancer: hur vanlig är cancer i prostatan bland män?
Prostatacancer innebär att det bildas en elakartad tumör i prostatan. Det är den vanligaste cancerformen bland män och står för ungefär en tredjedel av alla cancerfall hos män i Sverige. Varje år upptäcks fler än 10 000 nya fall och runt 2 500 män dör av sjukdomen. De flesta som får diagnosen är över 65 år, och sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder.
Många har en liten cancer utan att någonsin bli sjuka av den. Enligt Cancerfonden har mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla medelålders män, och upp emot hälften av äldre män, en sådan liten tumör i prostatakörteln. Orsakerna är inte klarlagda, men ålder och ärftlighet ökar risken.
I ett tidigt skede ger prostatacancer oftast inga symtom. I ett senare skede kan den ge samma besvär som en förstorad prostata, men de utvecklas då snabbare, ofta på ett eller två år. Andra symtom är blod i urinen, trötthet, viktminskning och smärta i ryggen eller höfterna. Smärtan beror på att sjukdomen har spridit sig till skelettet.
Hur upptäcks prostatacancer? PSA-prov och undersökningar
De flesta får diagnosen efter ett PSA-prov, inte på grund av symtom. Ett högt PSA-värde betyder inte automatiskt cancer: värdet stiger även vid godartad prostataförstoring, urinvägsinfektion och inflammation. De flesta män med ett måttligt högt värde, upp till 10 mikrogram per liter, har ingen cancer.
I Sverige gäller dessa gränsvärden för remiss till urolog:
- under 70 år: 3 mikrogram per liter
- 70 till 80 år: 5 mikrogram per liter
- över 80 år: 7 mikrogram per liter.
Främst mellan 50 och 75 år är det aktuellt att fundera på ett PSA-prov utan symtom. Har en far eller bror fått prostatacancer före 55 års ålder kan du överväga att ta PSA-prov redan från 40 års ålder. Socialstyrelsen stödjer organiserad prostatacancertestning (OPT) för män mellan 50 och 74 år, och enligt Internetmedicin hade 19 av 21 regioner påbörjat någon form av sådan testning våren 2026. Mer om gränsvärden och nya prov finns i vår guide om PSA-värde och PSA-prov.
Utredning och diagnos
Vid måttligt höga PSA-värden är första steget oftast en undersökning med magnetkamera. Visar magnetkameran ingen misstänkt cancer behövs ofta inget vävnadsprov. Visar den misstänkt cancer tas en biopsi med hjälp av ultraljud, antingen genom ändtarmen eller genom huden bakom pungen. Provet undersöks i mikroskop, och svaret dröjer oftast ett par veckor.
Efter diagnosen kan fler undersökningar behövas för att se om cancern har spridit sig till lymfkörtlar eller skelett, till exempel skelettscintigrafi, skiktröntgen eller PET/DT. Är tumören liten och inte av den allvarligaste typen behövs ingen mer utredning.
Behandling av prostatacancer och att leva med sjukdomen
Valet av behandling beror på hur stor tumören är, hur elakartade cellerna ser ut och om cancern är spridd. Vanliga behandlingsalternativ:
- Aktiv monitorering: en liten, lugn cancer följs med regelbundna kontroller och behandlas först om den blir allvarligare. Många slipper behandling helt.
- Operation: urologen kan operera bort hela prostatan, vanligen med robotassisterad titthålsteknik.
- Strålbehandling: för de flesta med tidig prostatacancer ett alternativ till operation med lika goda chanser att bli botad.
- Hormonell behandling: bromsar cancer som har spridit sig, ofta under lång tid.
Biverkningarna av behandlingen är en viktig del av beslutet. Direkt efter en operation läcker nästan alla urin mer eller mindre, och erektionsförmågan försämras. Även strålbehandling påverkar erektionen, men oftast mindre och mer gradvis. Det är fler patienter med prostatacancer som dör av hjärt- och kärlsjukdomar än av sin prostatacancer.
När ska du söka vård för besvär med prostatan?
Kontakta en vårdcentral om du har svårt att kissa, behöver kissa ofta eller har andra symtom som kan komma från prostatan. Läkaren frågar om dina besvär, känner på prostatan via ändtarmen och tar urinprov och blodprov.
Har du mycket ont i magen och svårt att kissa ska du genast kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning, eller en akutmottagning om det är stängt. Blod i urinen ska alltid utredas av läkare, även om det har hänt en enda gång.
Frågor och svar om prostatan
Är prostatacancer ärftligt?
Ärftlighet ökar risken. Enligt det nationella vårdprogrammet bör män med två eller fler fall av prostatacancer i familjen, där någon fått diagnosen före 75 års ålder, erbjudas regelbundna kontroller.
Kan man leva utan prostata?
Ja. Prostatan kan opereras bort om det finns en tumör som upptäcks i tid. Läckage och försämrad erektion är de vanligaste nackdelarna efter operationen.


