Herrshoppen Herrshoppen

Obstruktiv sömnapné hos vuxna: symtom, orsaker och behandling

Obstruktiv sömnapné ger andningsuppehåll när du sover, kraftig snarkning och trötthet på dagen. Så känner du igen symtomen och så fungerar utredning och CPAP.

Anton Bergström
Publicerad
Medelålders man sover på sidan i ett mörkt sovrum med ett glas vatten på nattduksbordet

Obstruktiv sömnapné (OSA) betyder att de övre luftvägarna faller ihop när du sover, så att andningen stannar upp gång på gång under natten. Varje andningsuppehåll avslutas med ett kort uppvaknande som du sällan minns, men sömnen blir sönderhackad. Typiska tecken är kraftig snarkning, andningsuppehåll som någon annan lägger märke till och att du är trött på dagarna trots att du sovit en hel natt.

Sömnapné går att utreda med en mätning i hemmet och går i de flesta fall att behandla effektivt, oftast med en CPAP-maskin eller en apnébettskena. Det är viktigt att ta besvären på allvar: obehandlad obstruktiv sömnapné ökar risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och trafikolyckor. Här går vi igenom symtomen, orsakerna, hur utredningen går till och vilken behandling som finns för vuxna.

Bakgrund: vad händer i kroppen vid obstruktiv sömnapné?

Obstruktiv betyder hindrande. Andningsuppehållen beror på att något blockerar luftens väg i de övre luftvägarna, helt eller delvis. Musklerna som håller luftvägarna öppna när du är vaken slappnar av när du sover, och då faller svalget lättare samman. Ibland faller tungan bakåt i svalget och täpper till. Snarkning beror på samma sak: luftvägarna är delvis tilltäppta och vävnaden vibrerar när luften pressas förbi.

När andningen stannar reagerar kroppen som vid fara. Syrenivån sjunker, stresshormonet adrenalin ökar, pulsen ökar och blodtrycket stiger. Till slut väcker reaktionen dig så pass mycket att musklerna spänns och du börjar andas igen, ofta med en kraftig snarkning eller ett flämtande andetag. Sedan somnar du om och nästa apné kan börja.

För att räknas som en apné ska ett andningsuppehåll vara minst tio sekunder långt. Vanligtvis varar andningsuppehållen 20 till 30 sekunder, men de kan pågå i en minut eller längre. Den som har många apnéer har lika många korta uppvaknanden. Du minns dem inte, men sömnen har ändå blivit störd, och det är därför tröttheten under dagen blir så tydlig.

Symtom på obstruktiv sömnapné

Du kan ha svårt att upptäcka andningsuppehållen själv eftersom du sover. Oftast är det en partner som märker att du slutar andas och sedan snarkar igång igen. Snarkningen behöver inte vara högljudd, den kan också vara tystare.

Vanliga symtom på obstruktiv sömnapné:

  • Du är trött på dagarna och kan somna i stillasittande situationer, till exempel framför tv:n eller vid datorn.
  • Du vaknar lika trött som när du lade dig och har en orolig sömn.
  • Du vaknar flera gånger på natten, ibland med en känsla av att kippa efter andan.
  • Du behöver kissa flera gånger på natten.
  • Du svettas mycket när du sover.
  • Du har morgonhuvudvärk, muntorrhet eller en klumpkänsla i halsen på morgonen.
  • Du har svårt att koncentrera dig, blir lätt irriterad och har minskad sexlust.

Nattkissandet är lätt att missa som tecken. Medelålders vuxna behöver normalt inte gå upp på natten, och vid effektiv behandling av sömnapné minskar nattkissandet snabbt. Hos män över 60 kan det också bero på förstorad prostata, så det är bra att nämna båda besvären för läkaren.

Tröttheten kan likna nedstämdhet, men enligt Internetmedicin har den typiska patienten med OSA kvar sin livslust och sitt sociala intresse. Det är översömnigheten som begränsar. Det finns också en asymtomatisk form där sömnen upplevs som utvilande trots hundratals andningsuppehåll per natt.

Orsaker och riskfaktorer: vem får sömnapné?

Den gemensamma nämnaren är att det är för trångt i de övre luftvägarna. Det kan bero på kroppsbyggnad, vikt, levnadsvanor eller andra sjukdomar, och ofta på flera saker samtidigt.

Övervikt är den största riskfaktorn

Övervikt är den vanligaste riskfaktorn för obstruktiv sömnapné hos vuxna. Fettvävnaden kring luftstrupen ökar och gör det trängre för luften att passera, samtidigt som luftvägen blir mer benägen att falla ihop. Ju mer övervikt, desto vanligare är sömnapné. Fett som samlas kring halsen och magen hänger ofta ihop, och bukfetma är i sig kopplad till flera av de sjukdomar som också följer med sömnapné.

Samtidigt har ungefär en tredjedel av dem som får diagnosen inte fetma. Även normalviktiga kan ha svår sömnapné.

Anatomiska riskfaktorer i näsa och svalg

  • En liten eller tillbakadragen underkäke (överbett), som gör att tungan sitter längre bak i svalget.
  • Stor tunga, stora halsmandlar eller en förstorad mjuk gom och tungspene.
  • Nästäppa på natten, till exempel av sned nässkiljevägg, näspolyper eller snuva, som leder till munandning.

Alkohol, läkemedel och sovställning

Alkohol gör musklerna i svalget mer avslappnade, vilket gör andningsuppehållen både längre och fler, särskilt om du ligger på rygg. Starka smärtstillande och lugnande läkemedel har samma effekt. Rökning ger svullna slemhinnor som bidrar till att täppa till luftvägarna. Sömnbrist och att sova på rygg ökar också benägenheten för apnéer.

Sjukdomar som ökar risken

Sömnapné är vanligt vid diabetes, och för låg produktion av sköldkörtelhormon (hypotyreos) ökar risken. Hos kvinnor ökar förekomsten efter klimakteriet. Ärftlighet spelar också in.

Hur vanligt är obstruktiv sömnapné?

Sömnapné är en folksjukdom. Enligt Hjärt-Lungfonden har 10 till 15 procent av männen och 5 till 10 procent av kvinnorna i Sverige sömnapné med mer än 15 andningsuppehåll per sovtimme. Minst 300 000 till 400 000 svenskar beräknas ha kliniskt relevant OSA. Tillståndet är ungefär dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor och vanligast i åldern 50 till 70 år. Obstruktiv sömnapné förekommer också hos barn, då oftast på grund av stora halsmandlar.

När ska du söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du vet att du snarkar och samtidigt är trött på dagarna, eller om någon i din närhet har sett att du har andningsuppehåll när du sover. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Har du ett säkerhetskrävande yrke, till exempel som yrkesförare, eller har du nästan somnat bakom ratten ska du inte vänta.

Utredning och undersökning av sömnapné

På vårdcentralen berättar du om dina besvär: hur du snarkar, hur utsövd du känner dig, dina alkoholvanor och vilka läkemedel du tar. Läkaren mäter blodtryck, väger dig och tittar i näsan och svalget. Ofta får du fylla i Epworths sömnighetsskala, ett formulär om hur lätt du somnar i olika vardagssituationer. Skalan går från 0 till 24 och ett värde över 10 tyder på ökad dagsömnighet.

Nattlig andningsregistrering i hemmet

För att ställa diagnosen krävs alltid en mätning under en natts sömn, en så kallad nattlig andningsregistrering. Oftast gör du den hemma med lånad utrustning. Under natten mäts:

  • luftflödet genom näsa och mun
  • andningsrörelserna i bröstkorg och mage
  • hur mycket syre du har i blodet
  • pulsen
  • hur du ligger när du sover.

Ibland görs undersökningen på ett sömnlaboratorium, en lungmottagning eller en öron-näsa-halsmottagning, och då kan även sömnstadierna mätas.

Så ställs diagnosen: AHI

Mätningen visar både apnéer, alltså andningsuppehåll, och hypopnéer, perioder med kraftigt försämrad andning. Antalet apnéer och hypopnéer per timme sömn kallas apné-hypopné-index, AHI.

AHI (händelser per timme)Bedömning
Under 5Normalt
5 till 14Lindrig sömnapné
15 till 30Måttlig sömnapné
Över 30Uttalad sömnapné

AHI är inte allt. Hur långt syrenivån faller, hur trött du är och om du har andra sjukdomar som högt blodtryck eller förmaksflimmer vägs in när läkaren bedömer om sömnapnén behöver behandlas.

Behandling av obstruktiv sömnapné

Målet med behandlingen är att ta bort andningsuppehållen så att du andas normalt när du sover. Då försvinner ofta tröttheten och de andra besvären. Valet av behandling beror på hur svår sömnapnén är, vad som orsakar den och vad patienten klarar av att använda.

CPAP-behandling

CPAP står för continuous positive airway pressure, kontinuerligt positivt luftvägstryck. En liten maskin blåser in en svag luftström genom en mask över näsan, och övertrycket håller luftvägarna öppna under sömnen. CPAP är förstahandsvalet vid uttalad sömnapné och eliminerar nästan alla andningsstörningar.

Många känner sig mer utvilade redan efter första natten, men full effekt kan dröja några veckor. I början är det vanligt med ett tryck över näsan, torra slemhinnor och en ovan känsla av att vara kopplad till en slang. För att behandlingen ska skydda hjärtat och sänka blodtrycket behöver CPAP-maskinen användas minst fyra timmar per natt i genomsnitt. Enligt Internetmedicin håller ungefär 50 till 75 procent fast vid behandlingen på lång sikt, så det lönar sig att höra av sig till mottagningen om masken skaver i stället för att ge upp.

Apnébettskena

En apnébettskena drar fram underkäken under natten så att tungan och den mjuka gommen inte faller bakåt och blockerar luftvägen. Den används främst vid lindrig till måttlig sömnapné, eller när CPAP inte fungerar, och minskar sömnapnén i genomsnitt med ungefär hälften. Skenan provas ut individuellt hos tandläkare. Enkla snarkskenor från apotek eller nätet rekommenderas inte som behandling av sömnapné. Den första tiden kan det kännas ansträngt i käkleden.

Kirurgisk behandling

Operation är vanligast hos barn, där halsmandlarna och körtlarna bakom näsan tas bort. Hos vuxna prövas oftast andra behandlingar först. Kirurgi kan bli aktuellt vid stora halsmandlar, sned nässkiljevägg eller avvikande käkanatomi.

Viktnedgång

Har du övervikt är viktnedgång en viktig del av behandlingen oavsett grad. Enligt Internetmedicin minskar AHI med ungefär två enheter per procent viktminskning. Vid uttalad sömnapné räcker det sällan som enda åtgärd, men det kan göra att du behöver mindre hjälp eller kan sluta med CPAP. Efter en stor viktnedgång kan du därför behöva göra en ny sömnutredning.

Vad kan du göra själv? Tips för bättre sömnhälsa

  • Gå ner i vikt om du har övervikt. Det kan minska besvären eller få sömnapnén att försvinna helt.
  • Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet kan minska besvären.
  • Undvik alkohol och starka smärtstillande eller lugnande läkemedel före läggdags.
  • Sluta röka, eftersom rökning ger svullna slemhinnor i luftvägarna.
  • Sov på sidan. För många är snarkning och andningsuppehåll värst i ryggläge. En kudde bakom ryggen kan hjälpa.
  • Sov tillräckligt. Vuxna behöver i regel mellan sex och nio timmars sömn varje natt.
  • Ta med CPAP eller bettskena när du reser eller ska läggas in på sjukhus.

Vilka är riskerna med obehandlad sömnapné?

Högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom

Sömnapné är en riskfaktor för högt blodtryck och stroke. Ungefär hälften av alla patienter med OSA har högt blodtryck, och sömnapné kan ligga bakom svårbehandlad hypertoni. Obehandlad OSA är också kopplad till ökad risk för förmaksflimmer, hjärtsvikt, hjärtinfarkt och typ 2-diabetes. Har du sömnapné är det klokt att hålla koll på trycket, och en blodtrycksmätare för hemmabruk gör det enkelt att följa hur värdena påverkas av behandlingen.

Trafikolyckor och körkort

Risken för trafikolyckor är två till tre gånger högre vid obehandlad OSA, vilket gör sömnapné till en av de mest trafikfarliga sjukdomarna. Med framgångsrik behandling blir risken normal igen. Obehandlad sömnapné med dagsömnighet kan vara ett hinder för körkortet, och läkaren kan behöva anmäla till Transportstyrelsen om du avböjer behandling eller har varit med om trafikincidenter på grund av trötthet.

Livet med sömnapné

Snarkningen stör ofta både dig och den du delar säng med, och den ständiga tröttheten kan göra dig nedstämd eller irriterad utan att du förstår varför. En CPAP kan kännas klumpig i början och kräver förståelse från dem du bor med, men eftersom behandlingen är så effektiv brukar det gå bra.

Uppföljning och undersökning efter behandlingsstart

Gå på de återbesök du blir kallad till. CPAP-behandlingen följs upp av mottagningen som skrev ut maskinen, och apnébettskenan av tandläkaren och sömnmottagningen. Ofta görs en ny mätning för att se att andningsuppehållen har försvunnit. Hör av dig tidigare om behandlingen inte fungerar eller om du får biverkningar som inte går över.

Förstå skillnaden mellan obstruktiv och central sömnapné

Vid central sömnapné är det inte luftvägarna som stänger. I stället upphör själva andningsarbetet tillfälligt under uppehållen. Den förekommer vid Cheyne-Stokes-andning, där andetagen gradvis blir djupare och sedan ytligare tills de upphör, och är vanlig vid hjärtsvikt och efter stroke. Personer med central sömnapné snarkar inte, och CPAP hjälper inte. I stället behandlas den underliggande sjukdomen.