Erektionsproblem betyder att du har svårt att få stånd eller att behålla ståndet tillräckligt länge för sexuell aktivitet. Det medicinska namnet är erektil dysfunktion (ED), och det äldre ordet är impotens. Att det inte fungerar någon enstaka gång är helt normalt. Kommer besvären ofta eller under en lång tid finns det nästan alltid en orsak som går att hitta, och för de flesta finns en behandling som fungerar.
Orsakerna kan vara psykologiska, som stress och prestationsångest, eller kroppsliga, som diabetes, högt blodtryck och kärlsjukdom. Ofta är det en blandning. Nedan går vi igenom hur vanligt det är, vad som händer i kroppen, vad du kan göra själv och när du ska söka vård.
Hur vanligt är erektionsproblem hos män?
Erektionsproblem drabbar män i alla åldrar, men blir vanligare med åren. Enligt Region Stockholms expertgrupp på Janusinfo har cirka 5 procent av 40-åringarna måttlig till svår erektil dysfunktion, 10 procent av 50-åringarna och omkring 20 procent av männen över 65 år.
1177 ger en liknande bild: nästan var tjugonde man under 50 år har besvär med att få stånd, efter 55 års ålder har drygt hälften vissa svårigheter och efter 70 har en fjärdedel regelbundna besvär. Räknar man in lindriga besvär uppger ungefär hälften av alla män över 40 år någon grad av erektil dysfunktion, enligt Internetmedicin.
Vad händer i kroppen när du får stånd?
Ståndet börjar i hjärnan. När du blir sexuellt upphetsad skickar nerverna signaler som får blodkärlen i penis att vidgas. Penis har tre svällkroppar som fylls med blod, och när de sväller blir penis större, hårdare och reser sig.
Blodflödet till penis behöver öka ungefär 25 gånger för att en erektion ska uppstå. Det ställer stora krav på blodkärlen, nerverna och hormonerna. Fungerar någon del sämre, eller om hjärnan är upptagen av stress, blir erektionsförmågan sämre.
Kroppsliga orsaker: sjukdomar och riskfaktorer
Kommer besvären gradvis under en längre tid beror de oftare på en sjukdom. Enligt Internetmedicin har tre av fyra män med kroppsligt orsakade erektionsproblem någon form av kärlsjukdom, oftast åderförfettning som minskar blodflödet till penis.
Vanliga orsaker till erektionsproblem i kroppen:
- Hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck. Riskfaktorerna är desamma som för hjärtinfarkt: rökning, övervikt, höga blodfetter, metabolt syndrom och för lite fysisk aktivitet.
- Diabetes. Skadar både blodkärl och nerver.
- Neurologiska sjukdomar, till exempel MS, och skador på ryggmärgen.
- Hormonell påverkan. Testosteronet börjar sjunka från 40-årsåldern, men väldigt låga nivåer är en ovanlig orsak. Läs mer om symtomen i vår guide om testosteronbrist hos män.
- Läkemedel. Vissa mediciner mot högt blodtryck (betablockerare), lugnande bensodiazepiner och antidepressiva läkemedel kan påverka blodflödet eller nervsignalerna.
- Operation eller strålbehandling i underlivet, till exempel vid behandling av prostatacancer.
- Alkohol och tobak. Rökning försämrar blodcirkulationen, och den som dricker alkohol ofta kan få besvär som håller i sig.
En viktig poäng är att erektil dysfunktion kan vara ett tidigt tecken på hjärt-kärlsjukdom. De små artärerna i penis påverkas tidigare än hjärtats kranskärl. Internetmedicin hänvisar till studier som visar att män med erektionsproblem har 45 procent ökad risk att få hjärtsjukdom inom fem år. Det är ett starkt skäl att inte bara behandla symtomet. Särskilt fett runt magen hänger ihop med samma riskfaktorer.
Psykologiska orsaker till erektionsproblem
Plötsliga besvär, trots att det tidigare fungerat bra, beror ofta på stress, oro, trötthet eller att du mår dåligt psykiskt. Problem i en relation eller en livskris kan ge samma effekt. Hos unga män är stress den vanligaste orsaken, till exempel osäkerhet inför sex.
Prestationsångest är en vanlig ond cirkel: ett misslyckande gör att du oroar dig inför nästa gång, och oron gör att ståndet uteblir igen. Enligt Internetmedicin talar flera saker för psykologiska faktorer: att besvären började före 50 års ålder, att förmågan varierar och att du fortfarande vaknar med stånd. En frisk man har två till fem erektioner varje natt under drömsömnen, och de finns kvar när orsaken sitter i huvudet.
Vad kan du göra själv för din sexuella hälsa?
1177 listar flera saker som kan förbättra förmågan att få stånd:
- Sluta röka. Kroppen behöver tid att återhämta sig, så ha tålamod.
- Drick mindre alkohol.
- Rör på dig. Fysisk aktivitet ökar blodcirkulationen, och regelbunden motion minskar risken för de sjukdomar som ger erektionsproblem.
- Ändra dina sexvanor. Välj tid och plats med omsorg, pröva sex på morgonen i stället för på kvällen och avsätt tillräckligt med tid.
- Prata med din partner. Besvären kan minska av sig själva när de inte längre är en hemlighet.
- Ha sex på fler sätt. Smekningar, onani tillsammans och munsex fungerar utan stånd. Ju mindre allt hänger på erektionen, desto mindre blir pressen.
När ska du söka vård och hjälp?
Kontakta en vårdcentral om du har återkommande svårigheter att få stånd. Är du ung kan du vända dig till en ungdomsmottagning. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Många vårdgivare erbjuder dessutom läkarbesök online, vilket kan kännas lättare för den som tycker att ämnet är känsligt.
Sök hjälp tidigt om besvären kommer gradvis, om du har andra symtom som trötthet eller nedstämdhet, eller om du har riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Ett erektionsproblem är ofta ett skäl att se över hela din hälsa.
Så går utredningen till
Utredningen börjar med ett samtal. Läkaren frågar om din sexlust, om du får stånd vid onani eller på morgonen, om din relation och vad du förväntar dig av sexlivet. Hen frågar också om läkemedel, alkohol, rökning och andra sjukdomar.
Därefter följer en kroppsundersökning, ofta även av penis och pung, och mätning av blodtrycket. Blodprover kan visa blodsocker, långtidssocker (HbA1c) och blodfetter. Testosteron kontrolleras när det finns misstanke om en hormonrubbning. Även en förstorad prostata kan undersökas samtidigt, eftersom besvären ofta kommer i samma ålder.
Behandling av erektil dysfunktion
I första hand behandlas den bakomliggande orsaken: viktnedgång, rökstopp, bättre kontroll av diabetes och högt blodtryck. Sexualrådgivning och parterapi är också viktiga delar. Beror besvären på psykologiska orsaker kan samtal med en sexolog, psykolog eller psykoterapeut hjälpa.
PDE5-hämmare
Tabletter med PDE5-hämmare är förstahandsval bland läkemedel. I Sverige är sildenafil, tadalafil, vardenafil och avanafil godkända, och upp emot 80 procent av männen med erektil dysfunktion svarar bra enligt Internetmedicin. Läkemedlen ökar blodflödet till svällkropparna men ger bara stånd vid sexuell stimulering.
| Sildenafil | Tadalafil | |
|---|---|---|
| Effekt efter | 30–60 minuter | cirka 30 minuter |
| Maximal effekt | inom en timme | efter cirka 2 timmar |
| Varar | 6–12 timmar | upp till 36 timmar |
| Påverkas av mat | ja, fettrik måltid försenar | nej |
Tadalafil finns även som daglig tablett på 5 mg. Vanliga biverkningar är ansiktsrodnad och huvudvärk, ibland nästäppa och illamående. PDE5-hämmare får aldrig kombineras med nitroglycerin, eftersom det kan ge ett kraftigt blodtrycksfall. Köp bara läkemedlen från apotek som är godkända av Läkemedelsverket, aldrig från oseriösa sajter.
Andra behandlingsalternativ
- Alprostadil som spruta i penis, stift i urinröret eller kräm. Ger stånd inom 5–15 minuter. Ett stånd som varar längre än fyra timmar kräver akut läkarbedömning.
- Penisring, som håller kvar blodet i penis. Använd den högst 20–30 minuter.
- Vakuumpump, som suger blod till penis och kombineras med en ring.
- Penisprotes, en kirurgisk behandling när inget annat fungerar.
Uppföljning om behandlingen inte hjälper
Det kan behövas flera försök innan rätt behandling hittas. Expertgruppen på Janusinfo rekommenderar att man gör några behandlingsförsök med en PDE5-hämmare innan man byter preparat, eftersom jämförande studier mellan dem saknas. Fungerar inte tabletterna kan läkaren remittera dig till en urolog eller androlog för vidare utredning.
Att få prata om besvären hjälper många, liksom att veta att det finns hjälp. Erektionsproblem är vanliga, går oftast att behandla och kan dessutom ge en tidig varning om din övriga hälsa.


